Dagen har varit rätt smärtfri. Jag har mest läst och gjort ingenting. Det är så skönt och avslappnande. Dennis och Linus var iväg en stund mitt på dagen och innan de for säger Linus "mamma ska du plocka undan och duscha nu?" eh, undra om killen hört den frasen många gånger tidigare... Nu väntar jag på att Lina ska läsa ut boken hon lånat av mig så jag kan fortsätta läsa. Det är lite jobbigt att vänta måste jag erkänna men å andra sidan kanske jag kommer mig i säng betydligt tidigare ikväll då...

Nu ikväll har jag trotsat kylan. Har jag bestämt mig för prommisar så är det prommisar som gäller, oavsett bäder. Med tanke på var vi bor så finns inget alternativ. På vintern är det iskallt och på sommaren kokhett. Älvsbyn är liksom i en grobba... Det var riktigt skönt att komma ut även om det bet aningen i kinderna. Efter ett tag fick jag upp värmen ordentligt och kom in i rätta takterna.

Nu tillbaka där jag började 1 augusti 2008.

Matintag.

Frukost: inget, vi sov.

Lunch: fiberhavregrynsgröt med linförn och äppelmos

Mellis: nutrilettbar

Middag: kebabtallrik och cola light, endast några pommes

Övrigt: ska ta mig en stor skål med hallon

Redan nu är det några som har hoppat av diet 2009. Egentligen är det ju inte mitt problem men jag blir ändå lite besviken. Varför skjuta upp starten hela tiden, det blir inget av det hela då anser jag. Ursäkter som att det snart är trettondagen och så vidare... visst, även jag ska eventuellt på fest trettondagen men då får jag göra ett undantag just den dagen, inte dagarna innan och dagarna efter. Vad är det egentligen som gör att livet är jobbigare om man äter sunt och nyttigt? Absolut ingenting. Nää gott folk, man ska hålla ordet till sig själv och stå för det. Själv har jag börjat dagen sunt och nyttigt, senare idag kommer uppdateringen om allt jag ätit under dagen.

Gott nytt år på er alla!! Nu är det 2009, ett år i hälsans tecken hade jag tänkt mig. Kilona som inte tillhör min kropp ska bort. Tro mig, innan tolv slaget svullade jag så det sjöng om det. Allt möjligt åkte ner. Gott var det och jag njöt eftersom jag visste att nu är det sista gången på väldigt länge som jag äter något sånt här onyttigt och sliskigt. Nu känner jag att det blir bra med nyttigheter för ett bra tag framåt. Imorgon blir det väging och mätning. Prommisarna ska avlösa varandra och grönsakerna ska lysa med sin närvaro. Kolhydraterna ska inte göra stort väsen av sig och kilona ska rasa. Erkänn Jessica att det känns toppen?!!! Vi kommer att vara så snygga inför beach 2009 så det går inte säga ;)

Kvällen har gått riktigt bra. Tre rätters middag som smakade riktigt bra. Mängder av tilltugg och allt möjligt. Prinsen och Elliot höll sig faktiskt vakna till tolvslaget. De var med ute och tittade på raketerna. Sista timmen märktes det att det var ordentligt trötta killar, lite väl känsliga, annars har de lekt hur bra som helst hela kvällen. Jag har helt enkelt inget att klaga på. Vilket i och för sig känns bra. Trevligt sällskap och god mat, det kan inte bli mycket bättre.

Nu ska jag inta sängen, läsa i min bok och drömma mig bort en stund innan jag välkomnar John Blund.

GOTT NYTT ÅR PÅ ER ALLA BLOGGLÄSARNA!

Då var det sista dagen på år 2008. Dagen började med en rejäl sovmorgon för hela familjen. Jag vet inte när Linus vaknade, jag hörde honom men orkade inte öppna ögonen, jag sov till klockan var nästan 11.30 Nu får jag inte den där paniken jag brukar få när jag sovit alldeles för länge. Det känns skönt men jag känner mig ändå lite stressad fortfarande. Tur jag är ledig en vecka till innan det är dags för jobb jobb jobb igen. Jag skulle behöva komma iväg och få mig en riktig massage. Kanske det tunga från axlarna och nacken försvinner och jag blir som ny... Om inte annat skulle det vara riktigt skönt.

Nu har jag en ananas paj i ugnen. Strax ska jag försöka fixa till lite här hemma och kanske mig själv så jag kan fara iväg och hjälpa Lina med lite bestyr inför ikväll. Tänkte även att mina karlar skulle ge sig ut på turne så prinsen kan sova en riktigt sen middag så han orkar ikväll.

Jag och Linus gick över till grannen nu ikväll. Jag och deras dotter skulle sjunga sing star och spela guitar hero. Linus var hur jobbig som helst. Vägrade lyssna och levde j*vul, typ... Efter att vi alla sagt till honom ca 39 gånger var blev jag ordentligt less. Jag sa som så att om inte du lyssnar nu så går vi hem. Då blev han uppkäftig och sa samma sak tillbaka till mig. Mitt mått var rågat. Jag tog honom i handen och vi gick till hallen. Linus var rosenrasande. Jag vill inte gå hem!!. Han grinade och hade sig och var ännu argare när vi kom hem. Mitt tålamod var också totalt slut. Alltså åkte kläderna av och barnet placerades i sängen. Där låg han och var arg och ledsen ett bra tag men jag vägrade ge mig. Han kan inte bete sig hur som helst utan att märka av konsekvenserna av det hela. Alltså somnade han efter ett tag. Och nu sitter jag här och funderar på om jag var en dålig mamma...? Egentligen tycker jag inte det. Klockan hade passerat 20.30 och han var trött och överspelt. Jag var för den delen också trött... min plan var bara att han skulle vara vaken länge idag så han orkar vara vaken extra länge imorgon så han får se lite raketer och så... men men... vi får helt enkelt se hur länge han orkar med imorgon. Kanske skjuter vi upp några raketer lite tidigare så barnen hinner vara med... 

Jag har just kommit på att det endast är imorgon kvar av mitt svullande. Sista december, sista dagen på år 2008. 2009 börjar med en rivstart. Nu ska de sista kilona bort, för att inte tala om de som tillkommit under december månads svullande. Det känns skönt att komma tillbaka till rutiner. Det kan ju bli lite svårt nu när jag är ledig och inte stiger upp i ottan men det gäller bara att jag står på mig ännu mer. Bara jag kommer in i banorna igen kommer det att gå som smort. Jag riktigt längtar. Det känns rätt och riktigt. Jag ska nå mitt mål och jag ska göra det ordentligt. Personligen vet jag vad mitt riktiga mål är men det kommer jag inte tala om för någon annan än mig själv. Jag har nämt det för min svärmor men hon muttrade mest till svar så jag misstänker att det skulle vara många sådana kommentarer om jag berättade helt öppet om mitt mål. Jag tror i alla fall att det blir toppen.

Jag och Dennis har matcher här hemma så det står härliga till. Vi spelar NHL och det är en pågående kamp ständigt och jämt om vem som ska vinna. Vi ligger ganska lika i antalet vinster och förluster just nu men helt ärligt så har jag inget egentlig koll på vad det är jag pysslar med (men det talar jag inte om för honom). Linus han hejjar självklart på mamsen sin. Vi är ett riktigt bra team!!!

Varför tycker jag det är så otroligt jobbigt att träffa nya människor? Speciellt när det är människor jag inte känner det minst, har pratat med eller nå utan helt nya... Jag tycker med tanke på alla föräldrar och barn som jag träffar i mitt yrke borde jag vant mig. I och för sig går jag in i min profession då jag jobbar men i alla fall. Vid min ålder borde jag lärt mig detta utan att våndas och må dåligt innan. Jag tycker fortfarande efter alla dessa år att det är jobbigt att träffa hela Dennis släkt. Det är ju inte precis som att det är främlingar för mig men det är ändå jobbigt. Jag vet inte riktigt vad jag ska göra åt saken.... Eventuellt kan det vara rädslan att jag inte har något gemensamt med dem eller att jag inte riktigt vet vad vi ska prata om. Jag får helt enkelt ta och arbeta på det här men hur????